Jag har nämnt det några gånger. Ena dagen är våra de värsta terroristerna man kan fantisera om (såsom igår, till exempel). Och så idag är de bara världens bästa!
Krumelur har varit på dagis, och i vanlig ordning så går det bra. Det var lite skojj, för när jag hämtade honom så sa ena dagisfröken "men, blir han inte ledsen nu när han ser dig... ja just ja, du ska ju hämta honom nu, han ska ju inte sova här ännu, man glömmer bort att han är ny här". Det är faktiskt så det känns för mig också. Han är tämligen ointresserad av att vinka till mammalur på morgonen när jag lämnar honom. I morse fick vi promenadsällskap av grannen och hennes två barn, och krumelur vinkade glatt åt Martin. Men inte åt mej, nej, nej... Däremot berättade dagisfröken att han hade sagt "Mamma" när han hörde min röst när jag kom för att hämta honom. Alltid något. I morgon är första gången för honom att sova lunch på dagis. Det ska bli spännande!
Det är lustigt hur han ändå har förändrat så mycket på en vecka på dagis. Han börjar kommunicera mycket mer, intressera sig mycket mer för att lära sig ord och härma vad vi säger. Han är mycket snällare mot krokenlur. Han är mer lekfull. Han har blivit en helt annan kille. Han ler hela dagarna. Idag så både log och trallade han på någon sång på väg från dagis till bilen. Det är fantastiskt.
Tråkigt däremot är att mammalurs goda vän som är i samma situation som oss (två täta barn, vilda barn) fick otrevligt bemötande på kommunen idag när hon ringde och ställde en fråga om dagisplats till hennes äldsta redan nu, istället för till båda i februari nästa år. "Du kan stå ut i fyra månader till", fick hon till svar. Underbart. Jag har själv dålig erfarenhet av henne. Tyvärr. I morgon hoppas jag att hon har möjlighet att komma hit en sväng (när krumelur är på dagis) så ska jag bjuda henne på lunch och avlasta henne lite med hennes terrorister.
Nu sover våra små älskade lurbarn. Så då ska mammalur också passa på att krypa till kojs och få en tidig kväll.
Over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar